Hopp - sitt - hopp

Mycket träning men dåligt bloggande. Får bli ändring på det... mycket träning och mycket bloggande ska det ju vara :)

I lördags var jag funktionär på apelltävlingen, satt som skrivare. Det var både roligt och nyttigt, domaren var jättesnäll och berättade en massa under tiden, varför han bedömde si och så m.m.
Jag känner verkligen tävlingssuget i magen nu, dels är viljan starkare och dels känner jag mig säkrare - tack vare tävlingspsykologikursen jag gick hos Pia. Om två veckor igår börjar tävlingslydnadskursen, längtar!

Efter tävlingen blev jag iaf mycket sugen på att dra igång att träna för brukset, även om jag vill komma ur ettan innan jag startar i apellen. Men träna kan man ju göra, så jag åkte hem och slängde ihop lite bråte och vips så hade jag ett hinder som jag kunde träna hopp - sitt - hopp på :)
Eftersom Ludde har D-höfter tränade jag på låg höjd och inte så många gånger, utan istället några få gånger fast ofta, har faktiskt kört hoppet nu varje dag.
Han går inte helt på kommando än på uthoppet, men när jag kört några gånger så fattar han. Känns som en bra start!

Shappo kan ju redan hopp-sitt-hopp. Eftersom vi har tränat/tävlat agility så kommer det ju lite gratis just vid hoppet :) Eller "kan" och "kan", men han kan uthoppet och sätter sig på andra sidan när jag kommenderar sitt. Sen blir det kanske inte så rakt alla gånger, men det tränar vi på. O inhoppet har han sen innan.

Har även tränat ställandet frenetiskt med Ludde, och det känns faktiskt som att det går framåt! Wiihoo!



Sommaren -08
Dumbo på språng?

Apportbock? Nemas problemas! What?

Under helgen har hundarna bott hos "farmor och farfar" tors-fre och hos "mormor och morfar" lör-sön. Matte och husse var nämligen i Umeå hela helgen :) Fy så man saknar hundarna.... :( Det var riktigt kul att komma hem till dem, de mötte oss på tågstationen strax efter kl 23 på söndagkväll, och när vi satt där och klappade om dem så hörde jag att en tjej som gick förbi sa: "Oj, vad glada de blev!"... ;) Det värmde!

Men ang. rubriken. Denna jäkla apportbock som den stackars hunden ska hålla i fem sekunder, medan den sitter ner, hålla kontakt och sen lämna tillbaka... nej FY! Avskyr momentet och har totalt gett upp träningen av det, för endera så satt han fint, men släppte apporten - eller så tog han den glatt och sprang iväg och stoltserade med den fina apporten i munnen. Inget tuggande/rullande alls, så det var ju positivit men att sitta och ta emot samtidigt - nej det gick bara inte.

Jag gav upp det momentet och började träna lite inför klass II's apportmoment istället. Men en dag förra veckan när jag var ute i garaget och hämtade något fick jag se den, min ärkefiende... där låg den - apportbocken.
Var påväg ut för att köra ett pass lydnad med Ludde, men fokus på linförigheten, men skippade det och testade apporten. Gick ut på "vår apellplan" (fotbollsplanen bakom vårt hus, hehe) och satte honom i fot.pos. Sitt stanna, kastar apporten och kommenderar. Visst, rakt ut, hämtar, kommer tillbaka men eftersom vi inte har tränat insitten med apporten så gör jag varianten att jag springer baklänges så att han kommer mot mig och när han är så nära att jag har den i händerna tar jag den. BRA! Drar iväg en boll.
Andra gången står jag still och låter honom springa nästan ändra fram till mig men då drar jag iväg bollen istället så han springer efter den, och när han kommer fram vet han inte riktigt hur han ska göra - för han får ju inte plats med båda i munnen. Bestämmer sig till slut för bollen. DÅ kutar jag fram och snor apporten för honom, lite retfullt och tillsammans går vi tillbaka. Vid det här laget är han rätt avsundsjuk för att jag har apporten, men samtidigt rätt nöjd över bollen.

Tar bollen från honom, kommenderar FOT, och berömmer högt och ljudligt. Påminner om att han ska sitta, och sträcker fram apporten. Påminner en gång till om att det är sitt som gäller och säger "håll" (istället för apport). O hundjäkeln SITTER med apporten i munnen! O inte bara det, han är så fokad på mig som det bara går! Jag vet inte hur länge för jag tappade hakan innan jag hann tänka på några sekunder, men efter vad som kändes som en evighet blev jag alldeles galen och studsade bakåt med klappande händer och lekte med honom, han va med och han släppte inte apporten då heller förrän jag drog iväg bollen. Hallå! När hände detta? :)
Blev så stolt att jag övervägde att riskera ett misslyckande och sprang hem för att hämta kameran - detta måste ju förevigas!

Men han tog denna apportbock så fint flera gånger till... det var som att han tänkte "jaha, är det här allt? kunde du inte förklarat det tidigare?" Göte, gullhund! :)

Min lilla guldhund!




Ser väl inge dåligt stolt ut? ;) Eller är det bara matte kanske? ;)

O pappisen blev också gôrnyfiken så jag testade lite med honom också, och han bär den faktiskt! Den här var ju i största laget för en liten parvel som pappi, men han strävar och gapar allt han kan för att hålla i den. Men om han tog den för mycket åt ena hållet, alltså inte i mitten, vägde det över på ena sidan och han tiltade hela huvudet... haha :) Söta lilla paddan ! =)


Prima ballerina? :)

Miljöträning

Igår var jag på Kalenius med G, jag tog med Shappo för att han skulle få lite miljöträning. Sen fick han även vara med på Lantmännen. Kanonduktig var han! På Kalenius la jag honom några meter bort från mig, och där låg han lugnt och stilla medan jag valde blommor. Inga problem alls, inte när det kom folk förbi heller.

Sen tränade jag med honom, lös, utan G's lägenhet. Oj så behövligt! Hunden är det ju inga problem med, men matte! Jag brukar ju träna med Shappo lös annars också- men var? Jo, en plats jag är van vid. Hemma på min trygga gata eller på en trygg plats som jag känner till. Jag blir ju så extremt mammig när det gäller Shappo, jag vet att han är osäker när det gäller andra hundar, men jag vet att han är hur lugn och trygg som helst så länge matte är lugn. O jag är så otroligt rädd att det ska hända honom något, nu har han blivit påflugen/biten tre ggr av andra hundar och det gör ont i hela magen när jag tänker på att någon skulle skada det finaste jag har... ens bästa vän.

Flummigt inlägg. Poängen var iaf: Mer miljöträning! O det är för MIN skull först och främst, jag behöver det mer än Shappo.

Härlig vårpromenad bland älgskit och vattenpölar

Ja, som rubriken lyder - det är exakt vad som stod på schemat idag. Jag och Anna G tog en promenad i skogen med Ludde och Dino (Shappo var hemma med husse och fick sig en stadspromenad). Det började hur bra som helst, stigen var torr och fri från snö, men sen trampade vi ner oss ordentligt i både snö och vattenpölar. Stora färska älgbajshögar fann vi också längs vägen. Vi stannade till vid ett stort kalhygge och tränade lite, och knäppte några kort på monstren! =)

När vi kom tillbaka tränade vi lite till där vi ställt bilen, och Ludde gick hur fint som helst! Det blev en kanonträning, men det märktes att han var något trött efter allt bus och spring i skogen. Men fullt fokad var han! Han backar på kommando nu, men det blir inte alltid rakt bak.. det kan bli lite åt vilket håll som helst, men han backar ju med iver iaf och det vill jag ju! Sen har han fattat galoppen med "vänd om" och det funkar 8 av 10 ggr, och då med relativt lite hjälp! Om man ser till bara en vecka tillbaka verkar det verkligen som om poletten ramlat ned! :)

Sen upptäckte vi hur frutkansvärt skitiga hundarna var... så vi åkte till sjön så att de fick bada :) Dino verkade minst sagt förvånad, som inte har badat tidigare, Ludde hade fullt upp med att koka kaffe! :) Söthund.



Finaste Luddasen...


Söta lilla Dino


Var är Ludde? :)


Men matte! Varför kastade du godisen i vattnet? Gaaah... !



Anna o Dino


Jag o Ludde ♥


Jump!

Efter att jag förnedrat hundarna med påskkärringutstyrsel och även förevigat detta på fotografier och dessutom skickat kortet till alla vänner, tyckte jag att jag var skyldig en hel del godis. Men inte helt gratis, utan det blev lite halvslapp träning, om än givande och lyckad!

Ludde fortsätter att öva frenetiskt på ställandet. Ser inga vidare framsteg, hoppas vi kan ta nya tag hos Pia på tävlingslydnadskursen som börjar v 20. Men jag måste erkänna att han verkar förstå lite av själva kommandot stå, även om det inte fungerar i samband med rörelse.
Sen har vi höjt ribban vid backa, att backa är rena barnleken för honom nu, i alla vinklar - framför, bakom och på vänster/höger sida av mig, så nu tränar jag på att han ska backa när jag står stilla (endast röstkommando). Funkar fint, en hungrig och matgalen golden som redan är galen från början är det sällan svårt att övertala att vissa trix är livsviktiga att kunna! ;)

Med Shappo har jag börjat träna en del lydnadslydnad, har ju lagt allt det där på hyllan med honom, men nu känns det bra att börja smaka på karamellen igen - han är en ny hund. Jag upprepar detta i varje inlägg nästan, men jag är så otroligt glad över hur han har utvecklarts det sista året och jag kan inte riktigt beskriva nog bra hur lycklig man blir när man märker att ens hund har blivit en lyckligare och tryggare hund.. och jag är stolt över att vi, jag och Shappo, har lyckats överkomma dessa (för mig) svåra hinder. Hur som haver, han är så rolig att arbeta med i lydnaden nu för han söker en så otrolig kontakt mot vad han gjort innan! Sen vet varken jag eller han vad precision är i dessa moment, men vi har så förbannat kul så vem bryr sig!? =)

Efter Shappos omgång tog jag med båda hundarna och tränade dem samtidigt, något som vi övat på då och då under en tid satt idag perfekt! Jag låter bilderna tala för sig själva! =)





GLAD PÅSK!

Har precis gjort iordning årets påskkort och skickat iväg, men jag lägger det här också!


Utmaning

Idag blev jag utmanad av godingen Kattis!

Man ska lägga ut en bild på sina hundar som inte innefattar ett tävlingsmoment.

.... hmm.... jorå, här kommer det några bidler som inte har med tävlingsmoment att göra :)


Bada... eller försöka gå på vattnet ?


Ända mot ända kan ingenting hända....


Skogspromenad!


O denna... haha. Funnes detta som tävling vore det rätt coolt! =)

Dagens träning

Idag tränade jag först med Ludde. Tränade mycket freestyle, men emellanåt tränade jag även linförighet och ställande. Linförigheten känns bättre och bättre, och det är ju himla bra. Det är långt ifrån klart, och ibland känns det som att man står och trampar på samma punkt och inte kommer nånstans snabbt nog, men om jag verkligen tänker efter vet jag att vi gör framsteg i momenten, och framförallt bygger jag upp den här förävntan hos honom som vi bygger hela momentet på. Så även om det känns tungt ibland vet jag (oftast) att det jag gör spelar roll - även om det inte känns så just för tillfället.

Ställandet är också bättre, men han behöver handtecknet för att verkligen fatta. Har klickat "stå" i många situationer nu när det kommer spontant, och förut kopplade det faktsikt för honom. Han kom fram till mig för att jag hade en godis och var påväg att sätta sig, men när jag sa stå! såg jag att han tänkte till och valde att vända upp rumpan igen som hunnits sänkts några centimeter. TJOHOO!

Sen slängde jag in Luddas och tog ut Shappson som var helt eld och lågor över att få komma ut och träna med klickern. Körde många freestylemoment som sitter, men försöker nu att öka svårighetsgraden genom att ha lite mer distans mellan oss. Har även börjat träna in backa med honom, inne funkar det inte alls, ute funkar det bättre än vad det gjorde med Ludden i början, så det känns bra! Vill även lära honom att hoppa över mig, men jag behöver en medhjälpare då, får lura ut husse nån dag :) Sen tränade jag mycket kontakt med honom, ja, lite fritt följ kan man säga. O till sist avkoppling.

Sen kändes det som att det räckte för Shappo, men jag hade fortfarande godisar kvar så jag bytte hund ännu en gång och gick med Luddas till skogen och letade upp ett riktigt snårigt och "jävligt" ställe. Där bröt jag sönder dessa frolicbitar i minsta möjliga storlek och kastade ut dem i snåret... och sen fick han arbeta ordentligt för att hitta dem.. super.

Morgonpromenad...



RSS 2.0