Var hos Pia igår och tränade med Ludde.
Tränade linförigheten först, det gick inte alls bra :( Jag tror att jag var lite nervös (prestationsångest), för Henrik var med. Andra passet när han inte var kvar längre gick det mycket bättre!
Han får inte vara med när jag ska tävla i helgen :)

Sen ska tilläggas att jag slarvar ngt kopiöst med att köra linförighet med koppel! Jag tränar 9 av 10 gånger fritt följ - inte linförighet, som jag borde göra! Pia sa att han troligtvis inte riktigt fattar att det är ett moment, att vi faktsikt tränar... Inför helgen ska jag bara köra med koppel - jag ska verkligen försöka!

Ställandet fungerar! Har hittat ett bättre tonläge, ett lite lugnare... och det viktigaste jag ska tänka på i momentet är att GÅ GÅ GÅ GÅ GÅ! Även i linförigheten, men i ställandet står han inte om jag tvekar, men jag går går på så ställer han sig rätt snyggt..

Apporten gick mycket bättre idag. Under en tvåårstid har vi gått igenom dessa stadier:
1. Ludde vill ha den, tar den, men ställer sig upp eller tar ett varv och stoltserar med den.
2. Vill ha den, men om jag påminner om att han ska sitta så orkar han inte tänka och spottar den (men ser jäkligt nöjd ut för det - har alltså inte förstått).
3. Matte får panik på apport-F*N och skiter i den, lägger bort den och förtränger den.
4. Tar fram den igen efter knappa sex månader och hetsar lite, lägger tydligen upp en bra träningsporocess för han håller apporten! OCH sitter! Han håller och sitter! Ända tills jag tar den, alt. kastar leksak. Lika glad och sitter fint i 2 minuter, som 5 sek. LYCKAT!
5. Ludde vill inte ha den. Mellan stadie 4 och 5 har det hänt ngt som jag inte lagt märke till. Han vänder bort huvudet och stänger munnen när jag håller fram den.
6. Tur nog kom stadie 5 under Pia-kursen så vi får hjälp istället för att matte får panik igen och lägger bort den. Har börjat tränat på nytt sätt nu: leker och hetsar, har honom på vänstersidan medan jag går/springer/leker och håller fram den, när han bjuder in och tar den säger jag "apport" och BRA! Klappar lite, springer lite, lugnar försiktigt ned oss och säger "fot", går saktare och saktare och gör slutligen halt. Låter honom sitta X antal sekunder, alltid mer än fem, tar apporten och tar fram GALENSKAP, galen matte och leksak! OM han spottar den korrigerar ("öjar") jag, och blir direkt överlycklig och tjohar igen när jag stoppat in den i munnen på honom.

Att korrigera honom: berätta tydligt vad som är fel och ännu mer vad som är rätt funkade jättebra, han såg direkt lugnare och gladare ut när han förstod vad det var det gick ut på, vad han skulle och inte skulle göra. Redan igår på ett tiominuterspass såg man stora förändringar. Inget tugg eller rull, om han bara håller den så håller han den! O som innan, lika gärna i en minut som fem sekunder. Nu ska vi bara få honom att vilja ta emot den.. :)

Hann knäppa lite kort igår... fick tyvärr inget på den fjärde hunden, Maar (osäker på stavningen..). Nästa gång! :)

Såhär lagom korkad ser jag ut när vi ska träna ;)


Söta Tilda!


Häftiga Leia - medsiktet inställt på targeten!